Stäng

Säkerheten på spel i brexit-omröstning

Efter terrordådet i Bryssel klampade säkerhetsfrågorna in med tunga fötter i brexit-debatten. Är landet säkrare i EU?

Den 7 juli 2005 – jag minns det fortfarande. Framåt tio på förmiddagen surrade nyhetsmedier om bombade tunnelbanetåg och en sprängd buss på Tavistock Square. Ett av barnen skulle på skolutflykt i London, lättad fick jag höra att utflykten ändrats. Människor med blod på sönderslitna skjortor vandrade förvirrat på gatorna. På några minuter hade 52 människor mist livet och mer än 700 skadats.

David Cameron sägs ha blivit chockad, när han blev premiärminister, över graden av terror som ständigt vilar över landet. Ungefär sex större terrordåd lär undanröjas varje år. Det är resultatet av ett kontinuerligt högkvalitativt arbete som påbörjades under IRA-tiden, och som senare har trappats upp. Framgångarna är tysta, men misslyckandena offentliga.

Samtidigt som bomberna detonerat i Bryssel i förra veckan skrev den förre MI6-chefen Richard Dearlove en artikel i Prospect Magazine, som väckt stor uppmärksamhet. Ett brittiskt utträde ur EU, brexit, påverkar inte säkerheten var temat.

För en vanlig svensk är MI6 mer känt som James Bonds arbetsgivare. Och precis som på filmduken arbetar den brittiska underrättelsetjänsten snarare med CIA än med Europa. Richard Dearlove angav flera skäl

Ett var handlingsförlamning. De organ som EU har ställt samman – Club de Berne, Europol och så vidare – fungerar dåligt. Dessutom är antalet medlemmar för många, 28 stycken. I EU-sammanhang måste man dela all känslig information med alla.

Richard Dearlove menade att de ”läckande och långsamma” länderna sätter tempot, och att ett mer effektivt sätt att arbeta är bilateralt. Som när fransmännen snabbt vände sig till britterna, efter förra årets terrordåd i Paris. EU-nivån blev irrelevant.

Han pekade också på att det är ytterst svårt för britterna att deportera de terrorpredikare som eldar upp unga blivande jihadister, då de skyddas av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Slutligen menade Richard Dearlove att Schengens lösa gränser har gjort det alltför lätt för jihadister att resa och gömma sig.

Han fick omgående mothugg. General David Petraeus, tidigare chef för CIA och insatsstyrkorna i Afghanistan, lyfte fram att brexit allvarligt skulle påverka EU:s och därmed Englands förmåga att stå emot hoten från både IS och den ryske presidenten Vladimir Putin.

”Brexit kommer att försvaga EU:s styrka och uthållighet precis när västvärlden är som mest hotad”, sa han och manade britterna att se den större bilden.

Många pekade också på att britterna har möjlighet att sätta stopp vid sina gränser genom att faktiskt inte vara med i Schengen.

I Sverige talas nu alltmer om brexits effekter för svensk handel. Men minst lika viktigt är Europas och därmed Sveriges säkerhet.

Britterna har den tredje största förvarsbudgeten i världen, efter USA och Kina. Landet är medlem i Säkerhetsrådet och Nato. Lägg till de 2,5 miljarder pund, motsvarande 29 miljarder kronor, som nysatsas på säkerhet samt en premiärminister som personligen leder det nationella säkerhetsrådet och fyra av dess sex operationella underkommittéer. Hårdfokus på säkerhet alltså.

Britterna bär den säkerhetspolitiska ledartröjan i EU, väl understött av Frankrike. Den ledarrollen kan Tyskland aldrig ta, av historiska skäl.

Tittar man med svenska ögon är det uppenbart att ett EU utan britterna blir naknare i kampen mot externa hot.

Det påverkar Sverige. Och även Storbritannien på sikt.

Skriv en kommentar

You may use these HTML tags and attributes:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>